Den kreativa klassen

Den 8 mars gästades Göteborg av Richard Florida, mannen bakom teorin om den kreativa klassen.
En väsentlig del av Göteborgs kreativa klass, närmare tusen personer, lyssnade på Richard Florida när han lade ut texten om denna klass betydelse för en regions ekonomiska utveckling.

Florida var inbjuden av Västra Götalandsregionen och Handelshögskolan i Göteborg, som också inlett ett forskningssamarbete med honom. Nätverkstans David Karlsson var med och introducerade.

Läs mer om evenemanget i Göteborg och om Floridas forskning på hans egen webbplats.

Richard Floridas bok Den kreativa klassens framväxt har i dagarna utkommit i svensk översättning. Den kan beställas direkt från hans svenska förlag Daidalos.

Här nedan följer David Karlssons korta introduktion till Floridas teorier och deras betydelse för kulturlivet i Göteborg och Sverige.

Om Richard Florida

?Uppgiften att bygga ett verkligt kreativt samhälle är ingen enmansuppgift. Den kräver en laginsats.? Så avslutar Richard Florida sin bok The Rise of the Creative Class (2002) .

Det är klart att man tycker om en man som uppfunnit ett ?bohemindex?. Att man gillar en teori som hävdar att bohemerna ? konstnärerna, författarna och scenartisterna, med sina mötesplatser, krogar och caféer ? är viktiga för en stads och regions utveckling.

Detta är ju något som vi som tillhör denna kreativa klass alltid haft på känn. Ja, vi har egentligen alltid vetat att det förhåller sig så. Men nu kommer det en man från Amerika med en imponerande mängd siffror och påstår just detta: Om en region ska ha en framtid måste den bry sig om och dra till sig dessa konstnärstyper.

Dessutom påstår Florida att Sverige är bra på detta. Att våra framtidsutsikter är goda.

Men det finns hot. I sin senaste bok ? The Flight of The Creative Class (2005) ? skriver Florida om farorna med begåvningsflykt. Om risken för att begåvade, kreativa människor flyr till platser där gräset är grönare.

Om detta vet vi en del i Göteborg. I Stockholm ? som ligger strax norrut och dit Richard Florida ska i morgon ? i Stockholm bor det många kreativa göteborgare.

Av Florida kan vi lära oss att om vi ska överleva och kunna hävda oss i denna sköna, nya, globaliserade värld då måste vi stoppa ? och helst vända ? denna begåvningsflykt. Det räcker inte med att vilja bo här. Man måste kunna arbeta här också. Kunna försörja sig.

Det gäller alltså att skapa bättre förutsättningar för konstnärerna att kunna leva på sitt arbete. Här behövs en rejäl portion politisk och ekonomisk fantasi.

Detta är inte en kulturpolitisk fråga. Det är en fråga för alla politikområden och viktig för näringslivets utveckling. Ja, den är av strategisk betydelse för hela regionens överlevnad.

Sverige har av tradition en stark kulturpolitik. Vi har kommunala musikskolor och statligt litteraturstöd. Vi har haft en politisk vilja att stödja kulturlivet. Detta anses i dag lite gammalmodigt. Men vi måste sluta att betrakta denna offentliga kulturpolitik nedlåtande som ?bidrag? och istället betrakta den som det som den egentligen är: Som en ?investering i kreativitet?. Floridas böcker visar att sådana investeringar är lönsamma.

För oss som tillhör denna kreativa klass är det alltså lätt att ta till sig Richard Florida och hans teorier. De visar hur viktig denna kreativa klass är.

Men kanske kan det finnas skäl, när nu en väsentlig del av Västsveriges kreativa klass sitter här i kväll, att påminna om ett par saker. Så att vi inte bara sitter här och slår oss för bröstet. Självgodhet är inte särskilt kreativt. Två saker:

1. Alla människor är kreativa.

Florida betonar oupphörligt att kreativitet inte är något som enbart en exklusiv elit besitter. Tvärtom. Alla människor har en kreativ potential.

Jag har under det senaste året, inom ramen för mitt arbete på Nätverkstan, deltagit i ett projekt i Göteborg som kallas Dialog Södra Älvstranden. Tanken är att skapa former för medborgerligt inflytande över hur staden ska utvecklas. Det har varit en intressant process. Den har varit, åtminstone så här långt, lyckad. Den har varit kreativ.

En lärdom att dra, och som bekräftas i Floridas böcker: Det finns ingen motsättning mellan delaktighet, demokrati och kreativitet. Tvärtom. Ett större mått av delaktighet frigör ofta kreativa resurser.

2. Mångfald och tolerans.

Göteborg har en stolt tradition vad gäller öppenhet mot omvärlden. Staden har under hela sin historia odlat kontakterna med den stora världen. Hamnen, handelshusen, ett öppet kulturliv ? allt har gjort oss mottagliga för internationella influenser. Nyfikna, öppna och förhoppningsvis toleranta.

I dag är det inte så. Göteborg är en av Europas mest segregerade städer. Unga människor ur den kreativa klassen hittar bättre på gatorna i London och Paris än i Eriksbo eller Högsbohöjd.

Vad vi kan lära oss av Floridas böcker är att om vår region ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen måste segregationen brytas. Vi måste bryta de mönster som motverkar Toleransen. Här krävs mod. Och fantasi.

David Karlsson
8 mars 2006